Hon förstod att han var sårad
In I djupet av sin själ
När hon tog emot hans gåva
I ett sista ömt farväl
Han sa ingen tar min heder
Hellre offrar jag mitt liv
I nattens sista timma
Just där gryningen tar vid

Då steg sju av himlens änglar
Ur en blodröd soluppgång
Just när nattens sista timma
Tog farväl och vände om
I ett stänk av guld och silver
Och den sista stjärnans sång
Skred sju av himlens änglar
Mer för solens altargång

Hon satt ensam kvar på marken
Såg när gryningen försvann
Hennes kinder dom var våta
Av tårarna som rann
Hårt tryckt I ena handen
Låg hans lyckoamulett
Med orden lev för livet
Det är gåvan herren gett