Allting går framåt allt går tillbaks som cirklar utan slut
Man står där och stampar medans man letar en väg ut
Inget är enkelt inget är lätt känns alltid som samma sak
Ett steg framåt och sen är det två tillbaks

Ni är rösterna som surrar, ni är skriken som hörs
Ni är summan av ett samvete som aldrig står till svar
Ni ställer oss på ruinens brant uppgiven apati
Ni är bara alla dom som saknar ett liv

Där står ni helt förblindade
Ni har ingenting att säga till oss för ni är
Ni är dom levande
Levande döda

Ni är ljudet av stöveltramp ni är monotoni
Ni är valet mellan död och förlamad vad ska det bli
Ni ska vara förnuftets röst ett moget alternativ
Men för oss är ni bara dom som saknar ett liv

Där står ni helt förblindade
Ni har ingeting att säga till oss för ni är
Ni är dom levande
Levande döda

Där står ni helt förblindade
Ni är dom levande döda